Sveriges BNP nådde historiska siffror under det andra kvartalet 2020 – och det var inte på ett positivt vis. Under årets andra kvartal rasade Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) med hela 8,6 procent jämfört med föregående kvartal. Detta enligt färska siffror från Statistiska Centralbyrån (SCB).
Detta är det största BNP-tappet som Sverige har haft på 40 år – något som alltså gör raset historiskt. Att vi skulle se en stor minskning i ekonomin är dock inget som kom som en chock, utan är ett resultat av den pandemi som vi befinner oss i. Många ekonomiska bedömare hade till och med spått ett ännu större tapp.
Stora tapp i hela Europa
Det är inte bara Sverige vars BNP kraftigt har backat. Sett till hela Europa har EU-ländernas samlade BNP rasat med totalt 14,4 procent i årstakt. Det absolut största BNP-tappet är det Spanien som hittills stått för. Den spanska BNP:n har krympt med hela 18,5 procent. Även de närliggande länderna Frankrike och Italien har haft en särskilt dålig utveckling på sin BNP – dessa har rasat 13,8 respektive 12,4 procent.
En anledning till att just Sverige klarat sig bättre än många andra länder i Europa tros bero på att Sverige haft förhållandevis milda restriktioner jämfört med övriga länder. Medan många länder stängt ned i stort sett allt förutom samhällsviktiga funktioner, har Sverige valt en samhällsekonomiskt mer skonsam väg. Bland annat har vi låtit butiker och liknande hålla öppet. Under tiden har folk tillåtits jobba hemifrån.
Inga fördelar med Sveriges strategi
Detta har lett till att ekonomin har kunnat hållas igång på ett bra sätt trots restriktioner. Samtidigt menar John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, att Sveriges öppnare strategi inte alls har gett Sverige några ekonomiska fördelar gentemot sina grannländer. Som exempel lyfter han fram Finland och Norge, som bägge två har vidtagit klart striktare åtgärder än Sverige. Samtidigt ligger deras BNP-tapp på ganska likvärdiga siffror som i Sverige. Finland har till och med lite bättre siffror än Sverige.
Hassler menar att de rekommendationer som införts i Sverige om till exempel att låta bli att resa eller äta ute, har haft en likvärdig och jämförbar effekt i förhållande till en regelrätt nedstängning.